Varukorg
Inga varor i varukorgen
BARF för katt-(biologiskt anpassad rå föda)
Kattmat är ett kärt ämne för alla oss kattägda. Vi vill ge våra katter det allra bästa. Frågan är dock hur man vet vad som är den bästa maten för katten. Mitt råd till alla kattägda, nyblivna som erfarna, är att utbilda sig själva i ämnet och inte blint lita på vad alla andra säger. De flesta stora foderföretagen har hemsidor man kan läsa på, en del av dem arrangerar seminarier, men fodertillverkarna är ju inte de enda som har kunskap om kattmat och kattens näringslära. Det finns husdjursagronomer, veterinärer och biologer som ägnat flera år, ja t o m decennier, åt att försöka utröna vilken mat som är bäst för våra katter. Något entydigt svar finns inte, men jag uppmuntrar alla att öppna sitt sinne och utforska fler utfodringssätt än bara de kommersiella. Det finns böcker att läsa, hemsidor på internet och ibland hålls det seminarier om "alternativa" utfodringsmetoder.Jag har efter många års efterforskning valt att utfodra mina katter med mat baserad på rått kött. Kärt barn har många namn säger man och att ge rått kan kallas BARF (biologiskt anpassad rå föda), "functional food", "raw food" etc. men jag kallar det helt enkelt hemgjord köttbaserad rå mat. Jag följer ingen specifik metod utan har hittat mitt eget sätt att utfodra katterna som bor hos mig.
Grunderna i BARF för katt
När man gör egen kattmat är bra råvaror och tillskott A och O. När man hanterar rått kött är det viktigt att man tillämpar god hygien och det innebär att man har rena redskap och händer när man hanterar köttet samt att man tvättar händerna och alla redskapen ordentligt när man är färdig med köttet. Köttet skall, när det inte hanteras antingen ligga i kylen eller i frysen, detta för att förebygga bakterietillväxt. Grönsaker och kött skall vara i antingen färskt eller fryst tillstånd vid inköp.
Variation är jätteviktigt för att katten inte skall få i sig för lite eller för mycket av något näringsämne. Man kan, och bör, variera mellan många olika sorters kött t ex. kyckling, lamm, nöt, fläsk och vilt (vilket innefattar många olika sorters kött). Ekologiskt kött är att föredra, men det kan ibland vara dyrt eller svårt att få tag på så kött från konventionellt svenskuppfödda djur fungerar bra.
Även när det gäller grönsaker är ekologiska grönsaker att föredra och man bör även variera mellan olika sorters grönsaker. Eftersom grönsakerna utgör en så liten del av maten blir det inte mycket dyrare att använda ekologiska grönsaker. Det brukar inte heller vara särskilt svårt att få tag på ekologiska grönsaker, men man får vara beredd på att utbudet varierar mycket beroende på årstid.
Om du inte läst delen om näringslära och råvaror rekommenderar jag att du gör det innan du påbörjar denna läsning. Detta för att du skall förstå vidden av de olika råvarornas betydelse. Under delen torrsubstans förklarar jag en metod att göra kattmat, en mycket mer analytisk metod än denna.
Kanske kommer ni ihåg matpyramiden man fick lära sig på lågstadiet? Jag kommer ihåg den klart och tydligt och man kan faktiskt bygga upp en matpyramid som gäller för katter också och den ser ut såhär:
Denna pyramid är bra att memorera. Något annat man bör tänka på är att man måste balansera mängden animalier mot ben. På två delar kött ska man ge ungefär en del ben, detta ger oss en kött/benkvot på 2:1. Ger man inte ben måste man tillsätta kalcium i annan form dvs. tillskott. Generellt sett kan man säga att det behövs minst 200 mg kalcium per 100 g kött, men ger du inte katten ben rekommenderar jag att du läser delen angående torrsubstans och räknar ut exakt hur mycket kalcium du behöver tillsätta i den mat du gör.
För er som vill ha siffror att stödja er på kan man generellt säga att maten inte bör utgöras av mer än 15 % vegetabilier. Kvar blir 85 % animalier och om vi kommer ihåg kött/benkvoten skall 1/3 av dessa 85 % utgöras av ben dvs. 28 % ben och 57 % kött.
- 57 % kött
- 28 % ben
- 15 % vegetabilier
Köttet kan ges i mald form, i bitar eller i form av köttiga ben. Ben kan ges i form av köttiga ben och/eller i mald form. Ett rått köttigt ben skall bestå av minst 50 % kött. Vegetabilierna kan man ge råa eller koka dem lätt, men de bör alltid finfördelas väl. Ger man råa grönsaker kan man med fördel köra dem i en "juicer" (en maskin som separerar fruktkött från fruktsaft).
Vad gäller tillskott finns inga egentliga riktlinjer förutom dessa:
- Ger du inte lever måste du tillsätta A-vitamin t ex. genom att ge vetegroddolja.
- Ger du inte ben måste du tillsätta kalcium och jod t ex. genom att ge mjölksyrad kalk och kelp.
- Ger du inte hjärta bör du ge tillskott av taurin.
Dessa är de enda riktiga "måsten" när det gäller tillskott. Det finns en massa tillskott som katten kan må bra av att få periodvis, men som grund behövs inte många tillskott, inga alls om man balanserar maten rätt från början.
Svårare än så är det inte.
Hur många gånger katten skall ha mat och hur mycket mat katten behöver beror på ålder och hur aktiv katten är.
Utfodring
Vuxna katter
Vuxna katter bör få 2-3 måltider per dag och mängden mat bör vara minst 2 % av kattens kroppsvikt. En katt som väger 3 kg (3000 g) behöver då minst 60 g mat per dag. För en kastrerad katt kan 2 % vara en ganska lagom mängd mat, men för en fertil katt kanske 7 % av kroppsvikten är en lämpligare mängd. Har man en utekatt eller en väldigt aktiv katt kan den behöva mer mat, det är sådant man får justera själv. Detta gör man med hjälp av en våg.
Kattungar och dräktiga/digivande honor
Denna grupp är en grupp som sällan utvecklar fetma och de har ett stort energibehov. De bör därför få äta många gånger varje dag, 5-6 ggr/dag helst och de bör då få äta så mycket de vill. De kan även må bra av att äta fetare mat än övriga katter.
Hungriga katter
Detta är en lite speciell grupp och många katter som tillhör denna grupp är kastrater. Till denna grupp hör katter med stor aptit, men som kanske inte behöver så mycket mat dvs. katter som har eller har haft problem med övervikt. Ofta frågar folk specifikt om mat för kastrater. För det första vill jag klargöra att inte alla kastrater har problem med vikten. Jag har en kastrathona som varit oerhört mager fram tills 3 års ålder. För det andra så är det inte bara kastrater som får problem med vikten.
Det man kan tänka på är att försöka ge proteinrik mat och man kan dra ner på fettmängden, men dra inte ner fettmängden för att enbart kompensera med vegetabilier! Visst kan man öka mängden vegetabilier så länge man håller sig till kolhydratfattiga grönsaker, men öka inte bara på mängden vegetabilier utan ge även mer magert kött.
Dessa katter behöver oftast inte mycket mat och det är svårt att ge större portioner utan att vikten ökar. Mindre fett och mer protein kan ge större portioner, men någonting som är ännu bättre är att ge katten mycket köttiga ben. Det tar längre tid för katten att äta ben och de katter som hör till denna grupp brukar oftast engagera sig i att verkligen få i sig hela benet. Efter en lång måltid brukar dessa katter vara nöjda och belåtna.
Matrecept BARF för Katt
För dig som har bråttom och vill börja ge hemgjord kattmat nu finns här recept. Det är mina egna "väl beprövade" recept. Här finns recept med ben och utan ben så det skall finnas någonting för alla. I receptet utan ben kan man använda vilket kött man vill. Kom ihåg att det krävs variation i kattens kost för att katten skall få i sig alla näringsämnen den behöver.
Recepten är inte beräknade på något visst antal katter utan man får försöka avgöra hur mycket mat katten behöver varje dag eftersom alla katter har olika energibehov. Men man kan utgå ifrån att en vuxen katt behöver mellan 100 g och 200 g mat per dag.
Hel mald kyckling
1,5 kg kyckling med ben
500 g kycklinghjärta
500 g lever
400 g blandade grönsaker
5 st äggulor
Recept utan ben
1 kg nötkött (tex. Nordic Ox)
350 g nöthjärta
170 g nötlever
100 g blandade grönsaker
4 st äggulor
9 g kalcium (1 msk benmjöl = ca 1,5 g kalcium)
En allmän mall
Istället för att använda recept som anger exakta mängder av specifika ingredienser kan man använda sig av denna mall:
60% kött (muskelkött)
10% hjärta
10% lever
10% ben
10% grönsaker/övrigt (tex. ägg, yoghurt eller keso)
För dig som vill basera kosten på råa köttiga ben:
| Dag | Frukost | Middag | Kväll |
| måndag | kycklingben | organröra + laxolja | lammbringa |
| tisdag | broskben | organröra | Klass Oxkross |
| onsdag | kycklingben | organröra + äggula + laxolja | broskben |
| torsdag | lammbringa | organröra | nötkött i bitar |
| fredag | kycklingben | organröra + laxolja + E-vitamin | broskben |
| lördag | kycklingben | organröra | Klass Oxkross |
| söndag | nötkött i bitar |
Råa köttiga ben är de ben som katten kan äta helt och de bör inte bestå av mer än 50 % ben. Broskbenen jag ger kommer från gris.
Organröran innehåller lika delar:
- muskelkött (eller valfri köttkorv från Ergodoc Jillberga AB)
- lever
- hjärta
- råa, väl mixade grönsaker
Ca 1 msk ekologisk äppelcidervinäger
Ni undrar kanske varför söndagsmenyn är så gles. Jag har valt att ge mindre mat en dag i veckan så att katternas magar får vila litegrann, man kan även fasta katterna helt om man vill (de skall givetvis alltid ha tillgång till vatten). Detta är dock helt valfritt. Vill man ge mat som vanligt på söndagen gör man det.
Boktips
Om du är sugen på att läsa lite mer så finns det många bra böcker att läsa om just kattmatlagning och kattens näringslära. Här är några av dem:
- Dr. Pitcairn's Complete Guide to Natural Health For Dogs And Cats (andra upplagan) av DVM Richard H. Pitcairn och PhD Susan Hubble Pitcairn, Rodale Press Inc. 1995, ISBN: 0875962432
- Functional Food för hundar: BARF, Biologiskt Rå Anpassad Föda av Jill Mellström
- Kattens sjukdomar av veterinär Anne-Marie Nilsson, ICA Bokförlag 1998, ISBN: 91-534-1830-1
- Kattägarens kokbok, kap. 19 av Corneliusson, Sallander och von Porat, ICA Bokförlag 2000, ISBN: 9153421086
- Natural Nutrition For Dogs And Cats: The Ultimate Diet av C.C.N., A.H.I. Kymythy R. Schultze, Hay House Inc. 1998, ISBN: 1561706361
- Raw Meaty Bones: Promote Health av DVM Tom Lonsdale, Rivetco P/L 2001, ISBN: 0 646 39624 2
- The BARF Diet av DVM Ian Billinghurst, 2001, ISBN: 0958592519
©2004, Matilda Eriksson, S*Cerridwe
